Hoppa till innehåll

Om den svenska solidaritetsförklaringen

15 november 2012

I programkommissionens förslag till nytt partiprogram finns ett kapitel om militär alliansfrihet och aktiv utrikespolitik, som väl får anses sammanfatta hur programkommissionen ser på grunderna i socialdemokraternas säkerhetspolitik. Kapitlet bygger mer eller mindre på tre grundläggande principer; den militära alliansfriheten, den aktiva utrikespolitiken och behovet av att ha bred uppfattning om hotbilder.

Det är ett kapitel som har ganska omfattande problem, dels i vad som finns med i förslaget men kanske framförallt vad som inte står med. I kapitlet står att militär alliansfrihet inte betyder passivitet och att “Sverige har anslutet sig till EU:s solidaritetsklausul”. Detta är i sak korrekt, men det utelämnar väldigt betydande delar av det som idag är svensk säkerhetpolitik och som socialdemokraterna ställt sig bakom i riksdagen.

Redan 2002, i utrikesminister Anna Lindhs tal vid Folk & Försvars årliga rikskonferens i Sälen, började omsvängningen till den nuvarande doktrinen, som jag kommer att komma till senare. Lindh var tydlig med att det militära alliansfriheten gällde och att den dels tjänat Sverige väl historiskt och dels skapade största möjliga handlingsfrihet i säkerhetspolitiken idag. Men hon hade även en passage som pekade mot vad som komma skulle.

Genom vårt medlemskap i EU deltar vi fullt ut i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som syftar till att stärka unionens grundläggande värden och intressen, oberoende och integritet. EU-samarbetet bygger på en gemensam värdegrund och solidaritet. Det är därför svårt att föreställa sig att Sverige skulle förklara sig neutralt i händelse av ett angrepp på något av de länder som är, eller inom kort står inför att bli, medlemmar i unionen. (cit. i Människovärdet är grunden, sid. 72)

Därefter återkom inte den formuleringen förrän Försvarsberedningen släppte sin omvärlsanalys i december 2007, som var en delmängd i det underlag som sedan kom att leda fram till den försvarsreform vi nu är mitt uppe i. I ett större resonemang om det säkerhetspolitiska sammanhang Sverige verkar i, skrev beredningen då:

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. (Ds 2007:46)

Mot denna formulering anmälde vänsterpartiets Gunilla Wahlén avvikande mening, men socialdemokraternas representant Håkan Juholt ställde sig bakom den. Meningen återkom även i exakt samma formulering i den rapport som rådslaget för internationell politik presenterade 2007. Omsatt i praktisk politik blev denna formulering en del av den inriktningsproposition för försvars- och säkerhetspolitiken som regeringen presenterade 2009. I denna proposition fanns det även ett tillägg till den allmänna förklaringen, som sade att “Sverige bör ha förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd.” (Prop. 2008/09:140 sid. 29) Många skulle förmodligen hävda att detta hade varit ett faktum redan under Kalla Krigets dagar, men detta var första gången som det uttrycktes så tydligt i ett politiskt beslutande dokument. Socialdemokraterna hade många invändningar mot inriktningspropositionen, men ställde sig bakom denna ensidiga solidaritetsförklaring. En solidaritetsförklaring som är inspirerad av, men som inte ska blandas ihop med, den solidaritetsklausul som finns i Lissabonfördraget och som programkommissionens förslag till skrivning helt lutar sig emot. Den svenska solidaritetsförklaringen är mer långtgående och nämner även angrepp, vilket programkommissionen lämnar därhän.

Det går även att konstatera att sedan dess har denna solidaritetsförklaring, i alla fall i ord, varit socialdmeokratisk politik. Så sent som i socialdemokraternas svar på Utrikesdeklarationen 2012 deklarerade Urban Ahlin att “Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.” (Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012, sid. 9). Värt att notera, är att här finns inte formuleringen om svensk förmåga att ge och ta emot militärt stöd inte med. Den fanns emellertid med i regeringens utrikesdeklaration. Om detta ska förstås som att socialdemokraterna inte tycker att Sverige ska ha den förmågan, låter jag stå osagt i detta yttrande.

Syftet med denna genomgång var att belysa att programkommissionens förslag till skrivningar skiljer sig på ett ganska stort sätt från det som idag är socialdemokratisk politik. Det kan naturligtvis ha varit en medveten tanke, men då ska man vara medveten om att det i konsekvensen innebär att socialdemokraterna och i förlängningen Sverige skulle gå tillbaka, i alla fall retoriskt, till en mer isolationistiskt inriktad säkerhetspolitik. Det vore olyckligt, inte bara för att det vore ett brott med nuvarande politik utan framförallt för att det vore dålig politik. Det är svårt att se hur Sverige skulle kunna stå passiva om något land i vårat närområde blev angripet, det finns ingen stormaktskonflikt att förhålla sig neutralt till.

Men det är inte bara av tekniska skäl jag tycker det vore olyckligt om vi, oavsett det är som land eller som parti, tar steg tillbaka och går tillbaka mot i alla fall retorisk isolationism. Ur ett rent moraliskt perspektiv är det otänkbart att vi står neutrala om våra grannländer, eller andra medlemmar i EU, skulle bli angripna militärt. Och det bör vi deklarera redan nu, såväl för att skicka ut signalen som för att förbereda statsförvaltningen, bland annat Försvarsmakten, på ett sådant scenario.

Jag kommer återkomma med en text om hur jag ser på Sveriges förhållande till internationella organisationer, främst EU, FN och Nato.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: